Vi ser en liten bit framåt på den väg vi går, tror vi iallafall, men kan ändå överraskas av det oväntade.
Vid sidan finns några bänkar, där vi får vila en stund när det känns tufft. Vad som händer bortom kröken vet vi inget om.
När vi fortsätter och rundar svängen ser vi ännu en bit av vägen framför. Även här finns vid vägkanten tid och plats för en paus. En paus för att stanna upp och se det vackra, hämta andan och tanka för att gå vidare.
Uppförsbacke och motgång som sen följs av ytterligare en eller kanske planas ut och utmynnar i nedförslut när allt går lätt.
En helg med livsviktiga och givande möten och samtal. Perspektiv på vad livet är, vad som är viktigt på riktigt.
Fin stund på Paolo’s med goda vänner. Sevärd men sorglig biofilm och sen smarrig lax i kvällssällskap med annan god vän och reflektioner om filmen och om livet.
Inspirerad av trevlig torsdagsmiddag förra veckan plockar jag fram den 40-åriga hushållsassistenten och bakar för första gången på många, många år. Gott och lyckat bak!
Så gott att det denna helg blir ännu en god filmjölkslimpa bakad!
Nu är nu och nu njuter vi av vackra höstfärger och viktiga och givande ögonblick som vardagen kanske bjuder på. Vardagsglädje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar